SO AFRAID TO TELL THE WORLD

hej.

jag fick lite panik när min bror kom inspringandes med kameran! jag skrek rösten av mig. och anna med för den delen.
det var ju roligt. men det följde dock inte med något minneskort så det måste jag köpa snart.
två dagar tog det att få hit den. det tyckte jag var bra.

anton, jag , anna och bror åkte till våran kära brygga och det blev ju roligt igen!  som vanligt.

nu ska vi äta PANNKAKOR och jag ska sticka på min sjal!

hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0